Välfärdsområdena förfogar vid ingången av 2023 över totalt 9 200 objekt som omfattar cirka 12 miljoner bostadskvadratmeter. Lokalerna som används för sjukvården och specialomsorgerna övergår i princip i välfärdsområdenas besittning. De lokaler som ägs av kommunerna och som används inom social- och hälsovården och räddningsväsendet hyrs ut.
Landskapens lokalcentral blev hösten 2021 ett lagstadgat kompetenscenter för välfärdsområdenas lokal- och fastighetslokalförvaltning. Framöver ägs det av välfärdsområdena och staten. Ambitionen för arbetet är att välfärdsområdena i fråga om sina lokalitetskostnader kan spara in 300 miljoner euro om året med hjälp av uppdaterade och jämförbara data, beslutsfattande som allt bättre grundar sig på data samt gemensamma nationella handlingsmodeller och verktyg.Samtidigt hjälper kompetenscentret välfärdsområdena att uppnå ett kolneutralt fastighets- och lokalbestånd före utgången av 2035.
I ett nationellt informationssystem har Landskapens lokalcentral i flera år samlat in data om lokaler som välfärdsområdena använder, om lokalernas skick, kostnader och investeringar. Enligt utredningarna håller till exempel den andra investeringsboomen av sjukhusbyggande på att ta slut. Under boomen reparerades och ersattes sjukhusbeståndet från 1960–70-talet. Fortfarande pågår eller planeras lokalinvesteringar på över sex miljarder euro.
För tillfället handlar diskussionen om lokalerna som kommunerna hyr ut till välfärdsområdena. För fastställandet av hyran för dessa utfärdade statsrådet en förordning för kommande 3+1 år. Då social- och hälsovårdsreformen drog ut på tiden sköt flera kommuner upp sina investeringsplaner. Det har höjt skulderna för reparationer, pressen på investeringar, och många objekt har nått eller kommer snart att nå slutet på sin livscykel.Då tillhandahållandet av primärvården snart inte längre hör till kommunerna, funderar beslutsfattarna över vad som egentligen ska göras med sote-fastigheterna.
Ett bekymmer för kommunerna är skyldigheten att från början av 2026 marknadsanpassat bolagisera och hyra ut sote-fastigheterna. En allt kärvare ekonomi har gjort att flera kommuner har beslutat att sälja sina sote-fastigheter – till och med hela sote-beståndet inom några år. Det finns investerare, även på den internationella marknaden, i lokaler som är i gott skick och som kommer att användas av välfärdsområdena. Lokaler som är i dåligt skick och ligger avsides är i fråga om kommunens ekonomi en svårare fråga. Då det gäller de kvarvarande lokalerna återstår det att se hur den nya situationen påverkar kapaciteten till reparationer och nybyggande.
Ägandet av byggnadsbeståndet för social- och hälsovården blir mer varierande då lokaler övergår i investerares ägo. Det är en bra sak, men skapar samtidigt tryck på exempelvis hyresnivåerna. Den globalt sett förändrade situationen och i synnerhet kriget i Ukraina har stärkt uppfattningen om betydelsen av beredskap och inhemskt ägande. I diskussioner med välfärdsområdena om alternativa lösningar har de facto följande fråga tagits upp: kunde kompetencentret vid behov vara en av ägarna av de fastigheter som används inom välfärdsområdenas social- och hälsovård och räddningsväsende?
***
Den här artikeln publicerades ursprungligen i Rakennuslehti 9.9.2022. Den är skriven av verkställande direktören för Landskapens lokalcentral Jukka Latvala i kolumnen Näkökulma.
Dela i sociala medier