Enligt en utredning utförd av Landskapens lokalcentral investerar sjukvårds- och specialomsorgsdistrikten kraftigt i byggnadsprojekt, trots att man trodde att utvecklingen redan skulle börja minska för ett par år sedan. Runt om i Finland pågår eller planeras projekt till ett värde på uppemot 5 miljarder euro. Investeringstrycket förblir sannolikt det samma trots coronakrisen.
Landskapens lokalcentral gjorde i början av år 2020 en utredning om sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens lokalinvesteringar i Finland. Enligt utredningen har distrikten påbörjat eller planerat cirka 170 byggnadsprojekt, vars sammanlagda värde är uppemot 5 miljarder euro. Föregående utredning i temat färdigställdes år 2018, då värdet för investeringarna var nästan lika stort.
– År 2018 trodde vi att år 2020 skulle vara ett toppår för investeringar. Byggnadsprojekt har emellertid påbörjats 2019 eller ska påbörjas år 2020 i större utsträckning än tidigare år. Investeringsgraden förblir alltså hög åtminstone till och med år 2021. Därefter förefaller antalet projekt som ska inledas att minska. Utredningen blev färdig i början av året, vilket innebär att den pågående coronakrisen ännu kan orsaka förändringar, såsom förseningar i sjukhusens investeringar. Deras storleksklass förblir sannolikt ändå på samma nivå under kommande år, berättar Landskapens lokalcentrals verkställande direktör Jukka Latvala.
Utredningen omfattar byggnadsprojekt som är värda över 0,5 miljoner euro och färdigställs åren 2020–2024. En del av projekten har kunnat inledas redan innan år 2020. Dessutom kan sjukvårdsdistrikten även ha mindre projekt på gång. I utredningen ingår alla sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens ombyggnads- och moderniseringsprojekt samt nybyggen med undantag av Åland.
Investeringarna kommer att synas i kommunernas kostnader
I utredningen framkom att nästan alla Finlands universitetssjukhus för tillfället har stora byggnadsprojekt på gång. Många sjukhus har ett byggnadsbestånd från 1950–70-talen, vilket betyder att sjukhuslokalerna inte längre uppfyller dagens funktionella och tekniska krav.
Dels är driftskostnaderna för nya sjukhuslokaler ofta betydligt större än för gamla lokaler, eftersom moderna lokaler innehåller nya teknik och iakttar bättre till exempel kundernas individualitet. Ofta har distrikten även problem med att bli av med gamla lokaler. Dels kräver nya lokaler sannolikt färre serviceåtgärder och de har bättre energieffektivitet. Dessutom har distrikten satt upp mål för funktionella besparingar i de nya lokalerna, vilket också minskar kostnaderna.
– Vår utredning visar ändå tydligt att investeringarna i social- och hälsovårdslokaler och lokalernas driftskostnader höjer kommunernas kostnader under de kommande åren. Även om en del av projekten skulle försenas nu på grund av coronakrisen förblir kommunernas press för investeringar oförändrad. Vi hoppas att kommunerna och kommunkoncernerna har förberett sig för det. Social- och hälsovårdslokalerna ska granskas som helhet och besluten om dem ska utgå från kunskap. Vi vill utgöra ett stöd i detta arbete. Med kunskap kan man skapa en övergripande uppfattning om social- och hälsovårdslokalerna, investeringarna, kommande reparationer och driftskostnader, säger Latvala.
Utredningens uppgifter samlades i huvudsak in med enkäter i sjukvårds- och specialomsorgsdistrikten. Som andra källa användes offentliga uppgifter. Syftet med Landskapens lokalcentrals utredning är att skapa en överblick över sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens byggnadsinvesteringar samt stödja förberedelserna inför den kommande social- och hälsovårdsreformen.
Mer information
Verkställande direktör Jukka Latvala, Landskapens lokalcentral Ab, tfn 040 776 9774, jukka.latvala@maakuntientilakeskus.fi
Utvecklingschef Mikko Alin, Landskapens lokalcentral Ab, tfn 050 472 6934, mikko.alin@maakuntientilakeskus.fi
Skillnader i prognoserna 2018/2020
Dela i sociala medier